När hjärtat fylls.

Alltså igår kväll smällde jag av. Jag blev alldeles varm i kropp och själ. På ett autentiskt sätt. Inte sådär som man säger "åå jag blev så varm i kroppen".

Utan på riktigt. Varm. Det var som att blodets temperatur steg markant under några hjärtslag. Jag blev rörd. Nästan till tårar. Allt missnöje och alla eländigheter försvann för en liten stund.

Jag kände ren stolthet.

Anledningen?

Läs följande:

Ludde har senaste tiden inte varit sig själv. Gnällt lite mer. Tröttare än vanligt. Sover sämre. Vaknar mer.
Han är lite förkyld och hostar en del. Feberfri såklart.
Han har även fått nya kindtänder som vi tror tar på hans krafter lite.

Vi har den fysiska förklaringen till hans kinkighet och sämre mående. Men faktumet att han gnäller, vaknar tusen gånger om nätterna och är lite ledsnare än vanligt kvarstår.
Så anledningen kan faktiskt kvitta känner jag.

Men så igår kväll.
Jag skulle precis lägga mig jämte Leia i stora sängen. Tänkte titta till Ludde först. Gör alltid det.
Märker att hans blöja har läckt igenom och att han ligger i en blöt madrass i sitt egna urin. Jag lyfte försiktigt upp honom för att tvätta av och byta på honom.
Därefter skulle han få sova mellan  Leia och mig.

Han vaknar förstås. Ledsen. Skriker och gråter. Full naturligt givetvis.
Han fortsätter att skrika och gråta efter att jag lagt honom i sängen bredvid Leia.
jag lämnade dem en stund för att torka av på toan och hänga upp handduken osv.

Hinner sucka och himla med ögonen för jag vet precis vad som väntar mig. En skrikande nattning och många uppvaknande. Och en Leia som blir störd.
Stressen gör sig påmind hos mig och jag blir nästan lite arg.

Sen blir det tyst. Han slutar gråta. Samtidigt som jag gör Leia mumla något.

Jag går in på rummet och hittar dem såhär!

Han somnade i hennes famn!! Han la sig tillrätta hos henne. Sin storasyster. Han kramade om henne och vände ansiktet mot hennes.
Hon låg där och såg så himla himla himla glad ut. Så nöjd. Så fylld av kärlek och stolthet över att lillebror somnade hos henne.

"Ta en bild mamma. Skicka till pappa så att han ser".

Jag tog snabbt upp telefonen och fotade.
jag kände mig så hel. Fylld av kärlek och stolthet.

Två människor. Så små. Men så jävla älskade. De ger mig så mycket.

"Det ser ut som att jag sover mamma, men jag fuskar faktiskt med ett öga. Ser du det mamma??"