måndag 4 april 2016

7 saker inte alla känner till.

God kväll.

Har haft jobbhelg helgen som passerat så inspirationen till att skriva har varit ganska låg.

Men något jag tänkt skriva om ett tag nu är att berätta lite saker om mig som inte alla kanske vet, eller tänker på. En del känner säkert till något men jag tror det kan bli kul ändå.

1. Jag har hela barndomen haft en spindelfobi som heter duga. På riktigt. Jag drabbades av lindrigare ångestattacker vid synen av en spindel. Jag blev kallsvettig och grät som ett litet barn.
En gång vaknade jag mitt i natten och såg en spindel på andra sidan sovrummet, på väggen. Ganska stor (men det hade ingen betydelse, de var lika äckliga stora som små). Jag fick panik för jag kunde inte ta mig ut ur rummet. Hade ju varit tvungen att passera spindeln och det kom inte på tal.
Jag tyckte det var rimligt att ringa Sebbe på jobbet, mitt i natten, och nästan kräva att han skulle komma hem och göra sig av med den. Han gjorde förstås inte det, och jag minns att jag blev arg på honom.
Sådana här spindelhistorier har jag tusentals av att berätta.

Våren 2013 genomgick jag en KBT-behandling med god framgång.

Idag är jag fri från spindelfobi. Jag gillar fortfarande inte att gosa med dem, men jag välkomnar dem i hemmet.
Ganska coolt faktiskt.

2. När jag var yngre och både jag och bror bodde hemma brukade jag vara en jävel på att göra mästarmackor. Jag kunde tillbringa upp mot en timme för att skapa den perfekta mackan, både i smak och utseende. Minns att alla i familjen också ville ha mackorna när de såg dem, men de sa alltid "nej" när jag frågade innan jag började dem, så familjen fick vara utan.
Men så en dag hade jag stått där och meckat med mina mackor, blivit klar och förberett en kopp té. Gick på toa och skulle avnjuta kvällsmaten därefter. Men när jag kom tillbaka märkte jag att min bror hade tagit en rejäl tugga. Alltså seriöst, nästan halva mackan i en tugga!

Jag blev så lack att jag rev honom i armen. Han har ärr kvar än idag. Ha!

3. När jag började i fjärde klass skrev mamma upp mig på tvärflöjtslektioner. Dessa gick jag på en gång i veckan fram tills jag tog studenten. I smyg. Jag har alltså spelat tvärflöjt regelbundet i nio år. Jag minns att vi hade julkonserter på Triangeln ibland.
När jag blev lite äldre och insåg att det inte var den "tuffaste" sysselsättningen försökte jag att påverka orkestern i var vi skulle uppträda vid varje terminsslut så att de coola tonåringarna inte såg mig. Vankades det konsert på något poppisställe så vägrade jag vara med. Moget va?

4. Sommaren 2009 satt jag hemma med en kompis och vi pratade om att resa iväg på en tågluffarresa genom en del av Europa. Sagt och gjort, dagen efter åkte vi.
Det är nog det mest spontana jag har gjort i mitt liv. Vi umgicks knappt med varandra på destinationerna och jag lärde känna massvis med nytt folk.
Sjukt roligt hade jag.
Jag minns inte hur länge vi var borta men det var inte alls länge, ca två veckor kanske. Vi hann bara med Paris och Barcelona. Kommer ihåg att när vi satt på tåget på väg hem så märkte vi att våra Interrail-biljetter hade gått ut och att vi inte längre fick åka tåg billigt. Det var inte mer än att punga ut ett par tusenlappar till konduktören och åka hem. Bittert, men kul!

5. När jag födde Ludde och blev tvåbarnsmamma drabbades jag av egendiagnosticerad utmattningsdepression. Den livsomställningen kom som en chock och det tog mig ett halvår innan jag kunde känna genuin glädje och lycka över den nya familjekonstellationen. Jag grät och hade ångestattacker vartomvarandra och när Sebbe hade sina nattpass mådde jag som allra sämst. Ibland kunde jag bara ligga kvar i sängen när han kom hem från jobbet och vägra resa mig upp.
Som tur är så är jag gift med en av världens snällaste personer så han sa ingenting utan tog bara barnen och tog sig an pappalivet en bra bit in på dagen efter att ha varit uppe hela natten och jobbat.

När min brors fru fyllde 30 (i juni) blev vi bjudna på fest. Jag övervägde starkt att inte gå för att jag mådde så dåligt och egentligen inte hade någon lust över huvudtaget att träffa människor. Men när jag väl var där fick jag möjligheten att vara mig själv. Barnen cirkulerade hos alla andra. Både jag och Sebbe fick prata med andra vuxna och det var nog precis vad vi behövde.
Därefter blev saker bara bättre. Insikten i det i kombination med att Ludde blev större och att det var sommar blev nog en bra ekvation.

6. När jag gick i högstadiet hade jag allvarliga attitydproblem. Nu i efterhand förstår jag att det var en form av försvarsmekanism då jag blev ganska retad för mitt utseende. Då kändes det bara naturligt. Jag är inte stolt över det och det finns egentligen inget som rättfärdigare dåligt beteende, det vet jag idag. Men jag var själv inte världens snällaste person tyvärr. Och egentligen borde jag bara ta kontakt med personerna i fråga och be om ursäkt för mitt dåvarande beteende.
Idag är jag tryggare med mig själv och faktiskt väldigt snäll. Om än bestämd och kanske något hård.

7. Det fanns en period under mina studieår då jag jobbade på två ställen och pluggade heltid. Jag tog inget studielån så det fanns inte direkt några andra alternativ. Men jag minns att jag mådde så dåligt ibland att när klockan ringde på morgonen för att jag skulle iväg och jobba så brukade jag sätta mig på sängkanten och gråta en skvätt.
Jobbigt då, men så värt det idag. Inga lån!

8. Jag har en konstig dröm som jag inte har någon aning om vart den kommer ifrån. Jag är nämligen sjukt nyfiken och jätteintresserad av hur man spelar in en film. Ett av mina stora mål i livet är att åka till någon produktion där filmer spelas in för att se hur allt hänger ihop.
Minns att mormors kompis son (även min mammas kompis) är någon lättare form av känd regissör i Polen och mamma försökte skicka mig så att jag fick följa med honom på jobbet någon gång för att se. Dum som jag var skämdes jag för mycket för att gå med på det.
Synd, kan jag tycka nu i efterhand.


Fanns det något som chockerade mer än något annat?
Berätta det isåfall. Kul att veta.

Jag har gjort av med lilla adaptern till datorn så det blir tyvärr inga foton denna gång. Men jag lovar att kompensera så småningom!


Ha en bra måndag kväll!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar