fredag 3 juni 2016

A day at the beach.

Hej på er!!

Igår åkte Leia som bekant till Polen med mina föräldrar på en liten minisemester. Hon har redan ditchat oss och vill inte alls prata med oss i telefonen. Hon brukar göra så när hon är med sina morföräldrar så kvällen innan hon åkte hade vi en liten konversation. Den löd som följer:

- Leia. När du är i Polen med mormor och morfar kommer mamma sakna dig jättemycket.
- Mmm.
- Men du, när du är i Polen och mamma ringer dig så måste du lova att du ska prata med oss. Annars blir vi ledsna om vi inte får prata med dig för vi kommer sakna dig så.
- Okej mamma.
(pysslar med något annat).

Jag ringde mamma när de var på flygplatsen innan de skulle åka iväg och ville prata med Leia men blev tvärnekad samtal från henne. Hon ville inte alls. Hon hade redan gått på semester och var fullt upptagen. Jag bad mamma hälsa henne att hon kvällen innan hade lovat att prata med oss när vi ringer. Mamma förmedlar meddelandet och i bakgrunden hör jag Leia säga:

- Ja mormor, jag lovade att prata med mamma när vi är i Polen. Men vi är ju fortfarande i Sverige.

Ha! Där fick jag!

Idag vaknade vi till fantastiskt fint väder här hemma. Årets varmaste dag ska det tydligen ha varit. Vi har haft en underbar ledig dag tillsammans, jag och mina grabbar. Det var helt perfekt, det enda som saknades var vår Leia.

Jag och Ludde tog en kontrollrunda på våra odlingar. Det tar sig ordentligt, till min förvåning. Sebbe och jag avnjöt morgonkaffet i trädgården medan Ludde hade en liten fruktstund.
Därefter gick Sebbe ner i källaren och tränade, Ludde somnade lite tidigare än vanligt så jag passade på att steka upp bananpannkakor och förbereda fruktfika till stranden där vi tillbringade resten av dagen.

Ludde befann sig i vattnet 98% av tiden som vi var där. Han kom upp vid något tillfälle, gestikulerade att han ville äta, fick mat och sprang ner och la sig på magen i vattnet igen. En riktig livsnjutare. Där är så långgrunt och dessutom var det ebb så han kunde springa där helt fritt. Det är så kul att se när han är sådär naken och fri och bara mår.

Sist när jag var på stranden var jag ensam vuxen på två små. Idag var vi två vuxna på en liten. Det gör skillnad! Vi kunde turas om att sitta på handduken och vila men vi mest var vi tillsammans ute i vattnet eller så satt Ludde precis vid vattenkanten och lekte med sanden.

En sak som jag tänkte på när jag kom hem är att man som förälder absolut inte kan räkna med att ligga på handduken och sola eller slappna av. Man måste ständigt vara igång. Leka, gräva, jaga, underhålla, vakta och så. Det i sin tur gör att man mest blir stående. Det är liksom inte lönt att sätta sig ner för rätt som det är har Ludde sprungit iväg. Jag tänker på brännan nu. Det sägs ju att den blir som jämnast när man rör sig. Jo, på kroppen kanske. Men huvudet och hakan bildar ju skugga ner mot bröstkorgen. Så nu ser det ut som att jag har solat med ett strykjärn vid urringningen. På riktigt, jag har en trekant som hakan har skymt solen ifrån under dagen. Ser så fruktansvärt löjligt ut.

Men men, känns onödigt att skämmas över en sån sak så jag tänker att jag inte ska göra det.

Nedan följer lite foton från dagen.



Ludde njuter av sin fruktstund.






                                         

Trivdes bäst på magen i vattnet. 






Min strykjärnsbränna.
De efterlängtade jordgubbarna.

Rosorna börjar blomma och har massor med knoppar. 

Gurkplantorna. Detta är en mycket spontan grej så det ska bli kul att se var det slutar.




Nu ska jag ut och vattna de torra, varma stackars växterna där ute. Sen ska jag tamigfaen lägga mig för jag är väldigt trött!
Ha en fin fredag!







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar